@rtikel 5
 
2 april 2000 [1]
 
debattsidan.com
Av Filip Björner
Läs även mina tidigare artiklar
 
 
 
     


Startsidan       #       Ämne: Etik och begrepp       #   Ämne: Etik och begrepp       #       Startsidan


    Det goda kan det aldrig
bli för mycket av

 
 
Ofta får man höra...
...att det kan bli för mycket av det goda. Den klyschan upprepas i många olika sammanhang och de som uttalar den menar ofta helt olika saker med den. Somliga tänker på att små barn lätt kan stoppa i sig för mycket godis och att de sedan får ont i sina små magar. Och även vi vuxna kan någon gång göra bort oss i det avseendet. Därför är det uppenbarligen sant att det ibland kan bli alldeles för mycket gott om godis.
En annan sak som någon kanske tänker på när de hör nämnda klyscha, är att man även kan få ont i magen om man skrattar för hejdlöst. Det sägs visserligen att ett gott skratt förlänger livet, men i mer sällsynta fall kan det nog vara tvärtom. Så; ibland kan det alltså bli för mycket både av det roliga och det mumsiga, trots att vi i normalfallet betraktar både skoj och godis som något gott.
 
Det är uppenbart att det kan bli för mycket av det mesta. Befinner man sig övergiven i en öken, så längtar man inte efter mera sand och hamnar man med ett plask i havet så vill man hellre komma fram till en sandstrand än att få ett glas vatten. Likaså kan en bil vara bra att ha om man vill förflytta sig från A till B, men i en trafikstockning finns det mer än nog med bilar. Så det mesta som i någon mening kan vara gott, kan också upphöra att vara det. Härmed uppstår frågan om man överhuvudtaget någonstans kan hitta en ren och oantastlig kärnpunkt i något av det som begreppet Det goda står för? Och det kan man faktiskt.
 
Visst finns det något som det aldrig kan bli för mycket av. Det finns tre sådana saker. Men för att det skall vara helt och hållet sant att det inte kan bli för mycket av dem, så måste det gälla för alla tre samtidigt. De tre sakerna är liv, hälsa och lycka.
Visserligen kan man bli trött på livet om dess innehåll är eländigt, men då är man ju inte heller frisk och lycklig. En människa som är helt och hållet frisk och lycklig kan inte samtidigt känna sig livstrött. På så sätt kan det aldrig bli för mycket av Det goda.
Av dessa tre begrepp; liv, hälsa och lycka, så är det livet som är det primära begreppet och som därför ger upphov till de två övriga. För det är ju självklart att endast levande varelser kan vara friska och lyckliga. Och det är endast i denna totala bemärkelse     dvs. i avseende på liv + hälsa + lycka tillsammans     som det aldrig någonsin kan bli för mycket av Det goda.
 
Nu ser vi plötsligt att begreppetr godhet har en kärna som är absolut. Det beror på att människans liv och de mänskliga livsvillkoren är synnerligen absoluta. Vidare ser vi hur de övriga saker som vi kallar goda, är kontextuellt härledda ur begreppets kärnbetydelse. Ett glas vatten kan utgöra skillnaden mellan liv och död. Det kan också en sandstrand göra. Några godisbitar för mycket i en begränsad magsäck kan göra en människa olycklig, och i värsta fall sjuk. Detta är exempel på Det godas kontextuella (och kontextuellt-absoluta) karaktär.
[2] Så länge någonting gagnar liv, hälsa och lycka är det absolut gott, men när samma sak eller företeelse missgynnar livet och lyckan är det absolut inte gott.
 
Nu kanske läsaren undrar på om denna filosofiska insikt kan vara till någon konkret nytta? Och det kan den på många sätt. Vi kan t.ex. förhindra att några mörkermän utifrån filosofen Friedrich Wilhelm Nietzsche (1844-1900) återigen kan smyga in övermänniskoidealet i vår kultur. Nietzsche påstod nämligen att det fanns någonting bortom gott och ont. Han påstod alltså att det fanns någonting som kunde stå över Det goda. Men nu när vi vet vad begreppet Det goda faktiskt innebär, så inser vi lätt att det inte kan finnas någonting av värde att söka bortom
liv, hälsa och lycka. Varje enskild individs liv är ett självändamål och Det goda existerar förvisso i mer eller mindre grad inom var och en av oss     i våra själar och i våra kroppar     beroende på hur livsbejakande vi tänker och beter oss. [3]
 

[1] Detta är den första webbartikeln som publicerades direkt på debattsidan.com, utan att först vara en undersida till Filip Björners gamla hemsida under rubriken "Debattsidan".
 
[2] En mer specifik och tydlig filosofisk utläggning om begreppet "The Good" finns i det sjunde kapitlet i Leonard Peikoffs bok Objectivism: The Philosophy of Ayn Rand. Förlaget Dutton. New York. December 1991. ISBN 0-525-93380-8.
 
[3] En tidigare variant av denna artikel skickade jag som ett kolumnförslag till tidningen Metro i december 1998. Genom åren har jag dock insett att ju bättre artiklar jag skriver, ju mer sannolikt är det att de refuseras.
I framtiden tänker jag iallafall försöka skriva ännu bättre artiklar, och flera av dem kommer att publiceras på denna sida.
 
 

$ $ $

 
 
 
 


Toppen       Startsidan       Debattartiklarna



  debattsidan.com är
yttrandefrihetsfundamentalistisk.
 
Yttrandefriheten förbättrar
samhällets hälsa därför
att den skyddar individens
alla andra rättigheter.
Surfning till senaste debattartikeln
7/11-1999     20/8-2000

510